När livet var en dans på rosor..
2008-04-10 @ 20:00:22Tänk vad lätt det var att vara liten, oftast i alla fall. Inte alls samma problem, pengar, kärlek, framtiden, det är så mycket problem! Även om jag nu är lycklig för att jag och Johan har det så bra, så har jag ju fortfarande problem med att jag är så svartsjuk och inte kan lita på honom :/ Om han ska åka iväg och sånt.. Men samtidigt vill jag ju leva i nuet, hur bra det är nu och inte om nåt händer sen! Längtar ju som en tok till Gotland till exempel, så underbart det ska bli! Våran första resa. :) Han visar ju att han vill vara med mig, när vi har det så underbart nu, han säger direkt öga mot öga, flera gånger, att han älskar mig, vilket han sagt en gång på åtta månader innan, han beställer en resa till gotland första veckan i juli, skulle han inte vara säker på oss skulle han inte planera tills juli nu. Så varför oroar jag mig? Jag hatar att vara svartsjuk och att tänka på när och om, och vad som varit! Jag vill ju vara med honom, önskar att jag i höst får bo med honom och att allt känns lika bra då! Hur går man vidare? Hur slutar man tänka på när och om och hur?
Pengar är ett ständigt problem, när man lever som student! Det är riktigt jobbigt när man vill kunna unna sig saker, kan säkert dra ner på en del men det är svårt, och jag kan sällan köpa kläder och sånt, på senare tid har jag dock försökt att kunna köpa mig lite saker då jag sällan gjort det innan. Man önskar ju att man va oberoende av pengar, eller hade väldigt bra inkomst eller så och inte behövde ligga sömnlös över just pengar, men även med pengar har man ju andra problem. Men jag hoppas att nån gång i framtiden, åtminstone ha ett jobb där jag kan få en någorlunda inkomst och slippa ligga sömnlös och tänka på pengar. Men nu börjar det äntligen ordna upp sig igen efter krisen mellan december/januari skiftet, och då är det snart dags, sista fulla studiemedlet jag får nu i slutet av april! Suck. Så sen börjar krisen igen, en månad får man innan det börjas igen, hinner ju aldrig i kapp! Och jag måste ha ett sommarjobb, hur ska jag annars överleva?! Jag kommer ju ändå inte att få några pengar till 25 juni innan vi ska till Gotland, men det ordnar sig bara jag vet att jag har ett jobb. Söker för fullt!
Och så problemet framtiden, vad vill jag göra? Jag orkar inte plugga mer, det finns inget av intresse mer än i Göteborg och där får jag ingen bostad, orkar inte flytta runt i andra hand mer! Vill bara ha ett jobb nu så jag slipper plugga. Men måste ju ändå söka skola utifall, men får jag ett jobb, blir det nog så. Men självklart har jag en dröm som alla andra, det är bara det att jag har inte en fast dröm jag vill uppnå utan flera olika, och kan inte bestämma mig för vilken. Önskar jag hade som vissa, att dom drömt om nåt sen dom var liten och fortfarande gör. Det känns som att jag inte är bra på nåt :/ Så inget känns speciellt kul.. Men jag har ju som sagt mina drömmar, förhoppningsvis uppfylls någon av dom nån gång, och förhoppningsvis är dom välbetalda ;) Pengar köper inte lycka, men det hjälper då till mycket till att bli ännu lyckligare. Men hur kommer man på vad man är bra på? I vilket fall måste jag ju plugga klart gymnasiet innan jag ens behöver fundera på hur jag ska göra med högskola och sådär.
Tänk vilken underbar framtid;
Jag och Johan, bor i en villa eller ett hus på landet men ändå inte så långt från stan. Har lite olika djur, skulle inte kunna leva utan det. Jag har jobb på något av det jag drömmer om (ska ta upp det en annan gång..) och ha två barn, en flicka och en pojke. :) En kortfattad framtidsdröm ;) Om sisådär 5-7 år eller något.
Det är så bra att jag och Johan vill ha ungefär samma saker. Visst är vi olika när det gäller en del, men vi båda vill ju ha barn, och djur. Båda vill bo i hus eller villa sådär på landet men inte så långt i från stan som jag skrev. Vi var ute och åkte i förrgår när vi hade tråkigt, och kom in i nåt område här längre bort i Borås, suuuperfina villor och hus, fint område ute på landet men inte långt ifrån stora vägen in till Borås och tar ungefär 15 min med bil. Helt underbart! Både jag och Johan blev kär i det där stället, så är det vi om några år, så blir det i alla fall en stark kandidat. Men vem vet vart man hamnar! :)
Keep on dreaming..
Pengar är ett ständigt problem, när man lever som student! Det är riktigt jobbigt när man vill kunna unna sig saker, kan säkert dra ner på en del men det är svårt, och jag kan sällan köpa kläder och sånt, på senare tid har jag dock försökt att kunna köpa mig lite saker då jag sällan gjort det innan. Man önskar ju att man va oberoende av pengar, eller hade väldigt bra inkomst eller så och inte behövde ligga sömnlös över just pengar, men även med pengar har man ju andra problem. Men jag hoppas att nån gång i framtiden, åtminstone ha ett jobb där jag kan få en någorlunda inkomst och slippa ligga sömnlös och tänka på pengar. Men nu börjar det äntligen ordna upp sig igen efter krisen mellan december/januari skiftet, och då är det snart dags, sista fulla studiemedlet jag får nu i slutet av april! Suck. Så sen börjar krisen igen, en månad får man innan det börjas igen, hinner ju aldrig i kapp! Och jag måste ha ett sommarjobb, hur ska jag annars överleva?! Jag kommer ju ändå inte att få några pengar till 25 juni innan vi ska till Gotland, men det ordnar sig bara jag vet att jag har ett jobb. Söker för fullt!
Och så problemet framtiden, vad vill jag göra? Jag orkar inte plugga mer, det finns inget av intresse mer än i Göteborg och där får jag ingen bostad, orkar inte flytta runt i andra hand mer! Vill bara ha ett jobb nu så jag slipper plugga. Men måste ju ändå söka skola utifall, men får jag ett jobb, blir det nog så. Men självklart har jag en dröm som alla andra, det är bara det att jag har inte en fast dröm jag vill uppnå utan flera olika, och kan inte bestämma mig för vilken. Önskar jag hade som vissa, att dom drömt om nåt sen dom var liten och fortfarande gör. Det känns som att jag inte är bra på nåt :/ Så inget känns speciellt kul.. Men jag har ju som sagt mina drömmar, förhoppningsvis uppfylls någon av dom nån gång, och förhoppningsvis är dom välbetalda ;) Pengar köper inte lycka, men det hjälper då till mycket till att bli ännu lyckligare. Men hur kommer man på vad man är bra på? I vilket fall måste jag ju plugga klart gymnasiet innan jag ens behöver fundera på hur jag ska göra med högskola och sådär.
Tänk vilken underbar framtid;
Jag och Johan, bor i en villa eller ett hus på landet men ändå inte så långt från stan. Har lite olika djur, skulle inte kunna leva utan det. Jag har jobb på något av det jag drömmer om (ska ta upp det en annan gång..) och ha två barn, en flicka och en pojke. :) En kortfattad framtidsdröm ;) Om sisådär 5-7 år eller något.
Det är så bra att jag och Johan vill ha ungefär samma saker. Visst är vi olika när det gäller en del, men vi båda vill ju ha barn, och djur. Båda vill bo i hus eller villa sådär på landet men inte så långt i från stan som jag skrev. Vi var ute och åkte i förrgår när vi hade tråkigt, och kom in i nåt område här längre bort i Borås, suuuperfina villor och hus, fint område ute på landet men inte långt ifrån stora vägen in till Borås och tar ungefär 15 min med bil. Helt underbart! Både jag och Johan blev kär i det där stället, så är det vi om några år, så blir det i alla fall en stark kandidat. Men vem vet vart man hamnar! :)
Keep on dreaming..
Det motsägelsefulla landet Sverige
2008-04-09 @ 20:21:17Taget från BimboBoy! Det är sååå sant!!
Man slår larm om att vi människor blir allt fetare och att vi bör äta hälsosamt.
Ändå är priset på frukt och grönsaker överdrivet högt.
Man uppmanar alla att donera blod och organ för att rädda liv.
Ändå tillåter man inte homosexuella donatorer.
Man vill att alla ska arbeta.
Ändå får folk inte tillräcklig hjälp av Arbetsförmedlingen för att hitta jobb.
Man anser att kvinnor ska ha samma rättigheter som män.
Ändå gör man skillnad på mäns och kvinnors löner.
Man vill att vi ska resa kollektivt för att stoppa klimatförändringen.
Ändå höjs priserna för buss- och tågresor.
Man oroar sig för barns psykiska hälsa.
Ändå ökar man pressen genom att införa betyg och nationella prov i låg ålder.
Är det inte dags att börja tänka om nu?
Och det som jag ofta tänker på och lp
Man slår larm om att vi människor blir allt fetare och att vi bör äta hälsosamt.
Ändå är priset på frukt och grönsaker överdrivet högt.
Man uppmanar alla att donera blod och organ för att rädda liv.
Ändå tillåter man inte homosexuella donatorer.
Man vill att alla ska arbeta.
Ändå får folk inte tillräcklig hjälp av Arbetsförmedlingen för att hitta jobb.
Man anser att kvinnor ska ha samma rättigheter som män.
Ändå gör man skillnad på mäns och kvinnors löner.
Man vill att vi ska resa kollektivt för att stoppa klimatförändringen.
Ändå höjs priserna för buss- och tågresor.
Man oroar sig för barns psykiska hälsa.
Ändå ökar man pressen genom att införa betyg och nationella prov i låg ålder.
Är det inte dags att börja tänka om nu?
Och det som jag ofta tänker på och lp
Blondinbella!
2008-03-29 @ 13:15:24Jag blev lite irriterad, eller nåt, när jag läste Metro på bussen igår morse.
Där tydligen Blondinbella's pappa sagt att hennes skola borde betala
eftersom hon nämner dom i sin blogg, alltså gör reklam för dom.
Men grejen är den att jag tror inte skolan bett om att bli nämnda,
för då skulle dom ju be om det & då skulle dom ju kunna ta betalt.
Men nämner hon själv sin skola utan att dom bett om det, ska dom väl
för fan inte ha ett endaste litet öre från skolan. Jag tycker det är helt sjukt!
Som om dom inte verkar ha pengar så dom klarar sig..
När hon kan gå & spendera 10 000 i månaden på saker..
Medans andra knappt har råd med mat!
Haha. Lite skrattretande måste jag säga..
Där tydligen Blondinbella's pappa sagt att hennes skola borde betala
eftersom hon nämner dom i sin blogg, alltså gör reklam för dom.
Men grejen är den att jag tror inte skolan bett om att bli nämnda,
för då skulle dom ju be om det & då skulle dom ju kunna ta betalt.
Men nämner hon själv sin skola utan att dom bett om det, ska dom väl
för fan inte ha ett endaste litet öre från skolan. Jag tycker det är helt sjukt!
Som om dom inte verkar ha pengar så dom klarar sig..
När hon kan gå & spendera 10 000 i månaden på saker..
Medans andra knappt har råd med mat!
Haha. Lite skrattretande måste jag säga..
~
2008-03-17 @ 11:27:01I tear my heart open, I sew myself shut
my weakness is that I care too much
my scars remind me that the past is real
i tear my heart open just to feel..
my weakness is that I care too much
my scars remind me that the past is real
i tear my heart open just to feel..
~
2008-03-16 @ 00:50:17why are you trying so hard to fit in ,
when you're born to stand out ?
when you're born to stand out ?
Jag gråter!!
2008-02-29 @ 00:22:20När jag betalt mina räkningar & ser en fjuttig
liten summa kvar på kontot.. Som ska räcka till
mat & annat man behöver, i ca 30 dagar till.
Som tur är kräver inte mina möss spec mkt pengar!
Men jag behöver ju fan inhandla lite ibland också..
Detta räcker ju inte ens till mat!
Så då kommer jag krypa hos pappa i slutet av månaden,
fastän jag inte vill :/ Får försöka leva på nudlar
eller nåt annat billigt skit! Bra när man ska gå ner i vikt?
Får väl sluta äta ist, billigt & bra!
Skulle egentligen fått 900 till från försäkringskassan men
får inget svar på varför jag inte får dom! Hoppas dom kommer
så jag kan pusta ut lite grann i alla fall! Skulle behövas..
Ändå är jag skyldig pappa 1800 också.
Men det får vänta. Räkningarna går före!
Den förbannade hyran på 3560 kr drar ju mer än
hälften av vad jag får nästan! Inte riktigt men nästan.
Tur att jag inte har nån elräkning!!
Så det enda jag unnat mig denna månad, är ett sköld-
paddehalsband för 184 kr & foundation som jag ska inhandla
(som jag räknat med i utgifterna redan).
Såhär ser mina betalningar & inkomster ut
i stort sett varje månad;
Inkomst:
* Studiemedel 7500
* Bostadsbidrag 900 (som jag ska börja få denna månad)
Utgifter:
* Hyra 3562
* Avbet. 600
* Bredband 225
* Mobil 800
* Busskort 550
Sen kommer det ju till (som nu när vi har distansförhållande)
tågbiljetter, 600-850 tur&retur. Nu har det blivit 1-2 ggr/mån :/
Så denna månad ska jag nu betala en biljett hem bara,
sen har jag inte råd att åka mer om inte J hjälper mig till påsk!
Denna månad ska jag även betala en räkning till Tradera för 100 kr
och foton jag framkallade för 50 kr när jag gjorde Johans bok.
Jag måste köpa en hudsalva för 100 kr (tur man har högkostnadsskydd)
& måste köpa foundation för 325 kr.
Men denna månad får jag dra ner busskortet till ett
som endast gäller inom Gävle, får försöka att inte åka hem
& kan hända jag kan åka bil eller att mamma & pappa betalar
om jag ska åka hem någon helg.. Är ju iaf bara hemma i Gävle 2
helger nu innan jag åker ner i påsk igen (troligtvis) så är ändå onödigt
med ett sånt kort för kommer isf bara åka hem en av dom helgerna också.
Måste ju underhålla Amanda nån av dom ;)
Mobilräkningen kan jag dra ner på! Fasta avgifter i månaden
är ungefär 400 där, och då har jag fria sms & mms så fattar faktiskt
inte riktigt vart i helvete dom 400 försvinner, då jag även ringer
till Telia & Halebop oftast där det bara kostar öppningsavgift.
Får försöka ändra på det! Just de 39 kr till MSN också.
Det ska jag ta bort! Använder ändå sällan.
Den avbetalningen jag har är så jävla onödig :/
Och jag får dras med den ett tag till.. Hittills 1½ år.
Fan att jag (LÄS HAN!) skulle sätta mig i den skiten!!
Och så surt att man i stort sett varje månad
(ibland lite mer sällan) måste lägga 100 kr på salva
& 325 kr på smink! Sen ungefär varannan/var tredje
350 kr på tabletter. I HATE IT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Tänk om jag också bara behövde sminka mig
när jag skulle ut eller så.. Tänk vad länge det skulle räcka!!
Hade tänkt handla nå burkar på Tupperwar-party som
jag & Johan ska på på söndag, då jag behöver burkar!
Men får se, kanske pappa hjälper, dom vet att jag behöver nån sån!
Så kanske kan köpa det ändå.. (TUPPERWARE = 100 VUXENPOÄNG =P)
Nä men det är inte kul att sitta där sen med ungefär 1200 kr
att klara sig på resten av månaden! Och meningen va att
jag ska ut med Malinn imorgon, jag ska klara mig med mat
en månad, och om jag behöver något mer! Suck.
Salvan för 100 kr har jag dock inte räknat in heller. Så 1100 då :/
Hur fan ska man klara sig! Grönsaker & frukt t ex är ju svindyrt!
Tur att mössen har all mat & sånt dom behöver för månaden.
Kan va att ja måste köpa spån men de kostar 10 kr så de kan ja panta fram :p
Nä men så ska jag ju ner i påsk, men då får nog Johan betala
min resa ner eftersom
1. Jag har inga pengar då den 20:e el nåt.
2. Han har kommit till mig 1 gång sen jag flyttade, då har jag vart
till honom 3 ggr med påsk. Och ska ner igen 6:e april.
Så han lär bara behöva åka 2 ggr under hela våren allt som allt
med den gången han vart redan och jag kommer åka minst 4-5.
3. Han får två heltidslöner denna månad!
Så det borde han fan kunna hjälpa till med! :)
Nä nu ska jag inte tjöta mer! Men detta är lika jobbigt
varje månad, började arta sig i slutet av 2007,
sista månaderna där, men nu fick man börja om igen i Januari,
massa saker som ska betalas & hamna efter, och denna
månad är liiite bättre, men inte mkt :/ Suck! Sen börjas
det väl om i Juni när man bara får halva studiemedlet, haha.
Jag ber till gud att jag får 900 till från försäkringskassan!!
Det är fan inte möjligt att va såhär fattig!!
liten summa kvar på kontot.. Som ska räcka till
mat & annat man behöver, i ca 30 dagar till.
Som tur är kräver inte mina möss spec mkt pengar!
Men jag behöver ju fan inhandla lite ibland också..
Detta räcker ju inte ens till mat!
Så då kommer jag krypa hos pappa i slutet av månaden,
fastän jag inte vill :/ Får försöka leva på nudlar
eller nåt annat billigt skit! Bra när man ska gå ner i vikt?
Får väl sluta äta ist, billigt & bra!
Skulle egentligen fått 900 till från försäkringskassan men
får inget svar på varför jag inte får dom! Hoppas dom kommer
så jag kan pusta ut lite grann i alla fall! Skulle behövas..
Ändå är jag skyldig pappa 1800 också.
Men det får vänta. Räkningarna går före!
Den förbannade hyran på 3560 kr drar ju mer än
hälften av vad jag får nästan! Inte riktigt men nästan.
Tur att jag inte har nån elräkning!!
Så det enda jag unnat mig denna månad, är ett sköld-
paddehalsband för 184 kr & foundation som jag ska inhandla
(som jag räknat med i utgifterna redan).
Såhär ser mina betalningar & inkomster ut
i stort sett varje månad;
Inkomst:
* Studiemedel 7500
* Bostadsbidrag 900 (som jag ska börja få denna månad)
Utgifter:
* Hyra 3562
* Avbet. 600
* Bredband 225
* Mobil 800
* Busskort 550
Sen kommer det ju till (som nu när vi har distansförhållande)
tågbiljetter, 600-850 tur&retur. Nu har det blivit 1-2 ggr/mån :/
Så denna månad ska jag nu betala en biljett hem bara,
sen har jag inte råd att åka mer om inte J hjälper mig till påsk!
Denna månad ska jag även betala en räkning till Tradera för 100 kr
och foton jag framkallade för 50 kr när jag gjorde Johans bok.
Jag måste köpa en hudsalva för 100 kr (tur man har högkostnadsskydd)
& måste köpa foundation för 325 kr.
Men denna månad får jag dra ner busskortet till ett
som endast gäller inom Gävle, får försöka att inte åka hem
& kan hända jag kan åka bil eller att mamma & pappa betalar
om jag ska åka hem någon helg.. Är ju iaf bara hemma i Gävle 2
helger nu innan jag åker ner i påsk igen (troligtvis) så är ändå onödigt
med ett sånt kort för kommer isf bara åka hem en av dom helgerna också.
Måste ju underhålla Amanda nån av dom ;)
Mobilräkningen kan jag dra ner på! Fasta avgifter i månaden
är ungefär 400 där, och då har jag fria sms & mms så fattar faktiskt
inte riktigt vart i helvete dom 400 försvinner, då jag även ringer
till Telia & Halebop oftast där det bara kostar öppningsavgift.
Får försöka ändra på det! Just de 39 kr till MSN också.
Det ska jag ta bort! Använder ändå sällan.
Den avbetalningen jag har är så jävla onödig :/
Och jag får dras med den ett tag till.. Hittills 1½ år.
Fan att jag (LÄS HAN!) skulle sätta mig i den skiten!!
Och så surt att man i stort sett varje månad
(ibland lite mer sällan) måste lägga 100 kr på salva
& 325 kr på smink! Sen ungefär varannan/var tredje
350 kr på tabletter. I HATE IT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Tänk om jag också bara behövde sminka mig
när jag skulle ut eller så.. Tänk vad länge det skulle räcka!!
Hade tänkt handla nå burkar på Tupperwar-party som
jag & Johan ska på på söndag, då jag behöver burkar!
Men får se, kanske pappa hjälper, dom vet att jag behöver nån sån!
Så kanske kan köpa det ändå.. (TUPPERWARE = 100 VUXENPOÄNG =P)
Nä men det är inte kul att sitta där sen med ungefär 1200 kr
att klara sig på resten av månaden! Och meningen va att
jag ska ut med Malinn imorgon, jag ska klara mig med mat
en månad, och om jag behöver något mer! Suck.
Salvan för 100 kr har jag dock inte räknat in heller. Så 1100 då :/
Hur fan ska man klara sig! Grönsaker & frukt t ex är ju svindyrt!
Tur att mössen har all mat & sånt dom behöver för månaden.
Kan va att ja måste köpa spån men de kostar 10 kr så de kan ja panta fram :p
Nä men så ska jag ju ner i påsk, men då får nog Johan betala
min resa ner eftersom
1. Jag har inga pengar då den 20:e el nåt.
2. Han har kommit till mig 1 gång sen jag flyttade, då har jag vart
till honom 3 ggr med påsk. Och ska ner igen 6:e april.
Så han lär bara behöva åka 2 ggr under hela våren allt som allt
med den gången han vart redan och jag kommer åka minst 4-5.
3. Han får två heltidslöner denna månad!
Så det borde han fan kunna hjälpa till med! :)
Nä nu ska jag inte tjöta mer! Men detta är lika jobbigt
varje månad, började arta sig i slutet av 2007,
sista månaderna där, men nu fick man börja om igen i Januari,
massa saker som ska betalas & hamna efter, och denna
månad är liiite bättre, men inte mkt :/ Suck! Sen börjas
det väl om i Juni när man bara får halva studiemedlet, haha.
Jag ber till gud att jag får 900 till från försäkringskassan!!
Det är fan inte möjligt att va såhär fattig!!
SJ's nya hemsida..
2008-02-17 @ 13:26:43Någon mer än jag som stör sig?!
Jag har nu bokat en biljett ner till Borås på tisdag..
När man sökte innan kunde man välja "2 klass, 1 klass,
2 klas just nu, sista minuten" o sånt i en lista
för att se priser! Nu finns det bara "2 klass"
& "1 klass" som sitter fast där liksom.
Så kostade min biljett 379, ganska normalt pris,
och annars ingår ju en plats + att man får avboka
när det är en andra klass biljett!
Men nu, nu får man först betala 25 kr extra för
att få en fast plats, annars får man ta i mån av plats.
Så har man köpt en biljett för 379 kr & tagit
"i mån av plats" för 0 kr, & det inte finns plats
har man slängt bort 379 kr?!
Dessutom får man betala 40 kr extra för
att kunna avbeställa som man alltid kunnat
på en andra klass förut..
Jag blir riktigt, riktigt less!
Och här vill dom att folk ska åka tåg?!
Nu får jag en biljett för 400 kr som BILLIGAST!
Utan avbokning då.. Men med en fast sittplats!
Riktigt, riktigt dåligt! Fanns det andra alternativ
skulle jag slopa SJ här & nu!! Fyfan!
Jag har nu bokat en biljett ner till Borås på tisdag..
När man sökte innan kunde man välja "2 klass, 1 klass,
2 klas just nu, sista minuten" o sånt i en lista
för att se priser! Nu finns det bara "2 klass"
& "1 klass" som sitter fast där liksom.
Så kostade min biljett 379, ganska normalt pris,
och annars ingår ju en plats + att man får avboka
när det är en andra klass biljett!
Men nu, nu får man först betala 25 kr extra för
att få en fast plats, annars får man ta i mån av plats.
Så har man köpt en biljett för 379 kr & tagit
"i mån av plats" för 0 kr, & det inte finns plats
har man slängt bort 379 kr?!
Dessutom får man betala 40 kr extra för
att kunna avbeställa som man alltid kunnat
på en andra klass förut..
Jag blir riktigt, riktigt less!
Och här vill dom att folk ska åka tåg?!
Nu får jag en biljett för 400 kr som BILLIGAST!
Utan avbokning då.. Men med en fast sittplats!
Riktigt, riktigt dåligt! Fanns det andra alternativ
skulle jag slopa SJ här & nu!! Fyfan!
The story of my life..
2008-02-07 @ 23:52:48Började en höstmorgon, närmare bestämt den 5:e september 1987
på BB i Söderhamn runt kl 03 på natten. :) En liten (stor) bäbis på 3800g
& 52 cm lång.. Heheh.. Sen kan vi ju hoppa över några år annars blir
denna "berättelsen" flera mil lång! & det orkar ni nog inte läsa!
Från att jag var 1 tills jag var 16 bodde jag i alla fall med min
mamma, pappa & två småsystrar (som inte va med från början då;))
i ett hus ute på landet 4 mil utanför den lilla, lilla staden Söderhamn.
Mellan Gävle & Sundsvall. Mina syskon föddes 1990 & 1996.
Jag har hela mitt liv haft djur, från att jag va väldigt liten har jag
haft katt hela tiden & det har vi fortfarande där hemma..
Sen har vi även haft grisar, kaniner (i massor), hamstrar,
och hästar! Men nu är det bara 3 små kissar som bor där!
En av dom som är 11 år som vart med halva mitt liv :)
Jag har haft en bra uppväxt, lite mobbing i skolan & sånt,
men överlag vart bra, bra familj & släkt och sådär.
Va mycket bråk hemma visserligen under många år
som gjorde att man blev rätt förstörd.. Men man kunde ju haft det värre!
När jag var 16 började jag gymnasiet inne i Söderhamn,
där jag pluggade Samhäll/språk,
och eftersom det va 4 mil & 7 km till närmsta busshållsplats
för mig, bestämde jag mig efter ett år för att flytta till eget inne i stan.
Så där bodde jag i ett år, i en mysig lägenhet mitt på gågatan.
Flyttade in en månad innan jag fyllde 17.
Det va ett himla roligt år i alla fall :D
Ett år senare pallade jag inte skolan längre
& det va så mycket skit där, jag fick så mycket skit av allt
& alla så jag orkade inte vara kvar där.. Jag flyttade till
Stockholm, Skärholmen, och sökte jobb, men efter 3 månader
utan framgång gav jag upp. Jag hade under dm månaderna
träffat en kille från Göteborg, så i stället drog jag ner till
honom, och dum som jag va, flyttade ihop med honom!
Detta är alltså runt 6 Januari 2006. Det gick bra ett tag,
men han kvävde mig mer & mer, jag fick knappt göra
något själv, han började tracka mig psykiskt, han höll på
& pratade med massa tjejer, som jag såklart blev sur över.
Så en dag när vi va inne på Avenyn, skulle han träffa en
tjej han pratat med, som han träffat på bussen.
Jag bara okej? Då drar jag hem nu!
Då smällde han till mig med flatnäven, och hotade med
att om jag gick nu skulle han döda mig! Så där
stannade jag ju såklart. Livrädd & kände inte en kotte där nere!
Sen fortsatte det ju bara.. Värre & värre.. Knytnävar..
Och psykiskt, bröt han ner mig totalt!! Och mitt psyke
va inte speciellt starkt innan. Efter ungefär 3 månader till,
då är vi i Juni, bestämde vi att flytta isär, så jag hyrde en
lägenhet över sommaren av en kompis kompis, som är
från Hälsingland också, som bor där nere men inte
skulle vara där över sommaren, och numera är även vi vänner.
Men tillbaka till ämnet, jag fick sommarjobb hemma i Söderhamn
med kort varsel, så jag åkte hem i några veckor.
Dagen efter jag kom hem gjorde han slut.. På mail!
Som han avslutade med "Med vänlig hälsning.. *** *****"
Men det hade jag inte sett först heller så fattade inte
varför han inte svarade. Dagen efter hade han en ny..
Och så fortsatte det ju, han har nog haft 10 tjejer efter det, minst!
Av någon anledning blev jag ledsen just då, men jag är
så himla glad idag att han gjorde slut, för jag hade aldrig
vågat så som han hotade mig......
Efter det fick jag nån sjuk självbild, träffade massa killar
bara för att få bekräftelsen eller nåt, men kunde inte lita på någon.
Träffade 2 till "seriösa" efter det, en förra hösten & en i våras.
Träffade båda ungefär 6 månader var, men det blev inte mer än så.
Jag hade gett upp hoppet på kärlek då.. Jag har flyttat runt väldigt
mycket i Göteborg kanske också är värt att nämna!
Men i alla fall, våren, sommaren, fram till runt 16:e augusti
spenderade jag med Marcus. En supergullig kille, men som
som sagt inte ville ha mig, bara till en del :/ Eller nåt ...
En dag i Juli hade en kille addat mig på MSN...
Då hade han hittat mig på match.com där jag inte vart
aktiv alls på säkert ett år. Men hade lyckats smyga
in min MSN-adress lite klurigt där, och han va den första
som hade lyckats lista ut det. Vi pratade en del på msn,
telefon osv. Han verkade så himla gullig men jag sa,
jag vill inte ha nåt nu, dels är jag kär i Marcus + att jag
orkar inte bli sårad mer.. Nu ska jag bara ta det lugnt...
Och även han va kär i en tjej men som inte gick sådär
jättemycket framåt. Hon bor i Karlstad, han i Borås, osv.
Men så en dag, bestämde vi oss för att ses ändå, som kompisar då.
Så jag åkte till Borås, mer nervös än nånsin ändå av nån anledning!
Han hämtade upp mig på stationen & åkte till en jättemysig pizzeria
där han bjöd mig på mat. :) Satt där & åt & pratade & det va verkligen
en helt underbar kväll!! Första gången nånsin jag blir bjuden på mat
& på en dejt typ, fast än vi sa bara vänner ;) Men det klickade nog ganska direkt.
Så efter det hyrde vi en film & åkte hem till honom. Kollade på film,
pratade & hade det allmänt trevligt bara. Kändes hur bra som helst.
Så innan det va klart sov jag i alla fall över där hos honom.
Inget hände den natten mer än lite kyssar & så, men det va
så himla mysigt! & han behandlade mig redan där 1000 ggr bättre än
nån nånsin gjort! Hade aldrig träffat en kille som inte försökte
ha sex första natten, och jag är dålig på att stå emot.
Men det kändes riktigt bra att vänta, vi pratade redan då om att vänta
i alla fall nån månad.. Dagen efter skulle jag stanna, men då
ringde dom från hans jobb (han är väktare) & bad honom
sitta natt på häktet. Som tur va har jag en tjejkompis
i Borås, så jag gick ut med henne den kvällen & sen sov där.
Dagen efter när han slutade hämtade han upp mig & vi åkte till
honom igen, umgicks under dan sen sov jag över igen,
och där rök den väntan.... :) Men det va det bästa nånsin!
Har aldrig känt mig så uppskattad av någon!!
Sen minns jag inte riktigt, men vi umgicks rätt mycket
där första dagarna också.. Den 24:e va vi på picknick
med min kompis (som jag tidigare hyrde lägenheten av
när jag ite kände henne) & hennes kille nere
vid vattnet.. Hur mysig kväll som helst!
Och den dagen kände vi båda att vi blev tillsammans!
Så, that's the day. Sen dess har jag i stort sett bott där,
för det är så segt att åka emellan! :) Nu i januari
flyttade jag dock upp till gävle för att plugga en termin
& ha närmare hem, men nu känner jag hur bra
jag trivs att vara med honom där nere, hur mycket jag
saknar honom & att jag glidit ifrån alla här, utom en,
Amanda, min stjärna som lyser upp himlen här! ;)
Som jag inte umgicks spec mkt med innan jag flyttade
men nu är hon den enda jag umgås med i stort sett.
Så nu ska jag vara här tills sista maj, sen flyttar
jag ner igen. Har även praktik i Borås hela April..
Så vi ska väl klara detta! :) Annars är det ju inget hållbart förhållande.
Finns inga ord för hur jag längtar efter att flytta ner nu.
Och hoppas att han vill bo med mig! :D
Han är den bästa som hänt mig & allt klickar liksom.
Vi bråkar sällan, och tjaffsar/bråkar vi över nåt, är vi sams
på högst 1 minut! Det går liksom inte.. :)
Så honom kan jag verkligen tänka mig en framtid med!
Vill bara ner nu, för jag saknar honom så!
Den 24 februari har vi vart tillsammans ett halvår,
känns dock som det dubbla!! Helt ofattbart..
Det enda jobbiga är att han säger att han tkr om mig
så mycket och han visar det så, ändå säger han att
han inte kan säga att han älskar mig.. Så det känns
lite sådär :/ Därför är jag inte helt säker på honom,
men från min sida är jag säker! Men han verkar så säker ändå!
& varför anstränga sig i ett distansförhållande om
man inte älskar en person? Det skulle jag aldrig orka!
I Göteborg hade jag några småjobb, och pluggade
nu i höstas, men det gick åt helvete & hade tur som
fick studiemedel denna terminen, så denna ska jag klara!
Nu blev det mycket om det senaste hur jag träffade
kärleken & sånt, men det är så svårt att komma på.
Kan ju skriva framtidsplanet & allt, men det får jag
skriva i ett eget inlägg en annan gång! ;)
Hoppas ni orkar läsa!
på BB i Söderhamn runt kl 03 på natten. :) En liten (stor) bäbis på 3800g
& 52 cm lång.. Heheh.. Sen kan vi ju hoppa över några år annars blir
denna "berättelsen" flera mil lång! & det orkar ni nog inte läsa!
Från att jag var 1 tills jag var 16 bodde jag i alla fall med min
mamma, pappa & två småsystrar (som inte va med från början då;))
i ett hus ute på landet 4 mil utanför den lilla, lilla staden Söderhamn.
Mellan Gävle & Sundsvall. Mina syskon föddes 1990 & 1996.
Jag har hela mitt liv haft djur, från att jag va väldigt liten har jag
haft katt hela tiden & det har vi fortfarande där hemma..
Sen har vi även haft grisar, kaniner (i massor), hamstrar,
och hästar! Men nu är det bara 3 små kissar som bor där!
En av dom som är 11 år som vart med halva mitt liv :)
Jag har haft en bra uppväxt, lite mobbing i skolan & sånt,
men överlag vart bra, bra familj & släkt och sådär.
Va mycket bråk hemma visserligen under många år
som gjorde att man blev rätt förstörd.. Men man kunde ju haft det värre!
När jag var 16 började jag gymnasiet inne i Söderhamn,
där jag pluggade Samhäll/språk,
och eftersom det va 4 mil & 7 km till närmsta busshållsplats
för mig, bestämde jag mig efter ett år för att flytta till eget inne i stan.
Så där bodde jag i ett år, i en mysig lägenhet mitt på gågatan.
Flyttade in en månad innan jag fyllde 17.
Det va ett himla roligt år i alla fall :D
Ett år senare pallade jag inte skolan längre
& det va så mycket skit där, jag fick så mycket skit av allt
& alla så jag orkade inte vara kvar där.. Jag flyttade till
Stockholm, Skärholmen, och sökte jobb, men efter 3 månader
utan framgång gav jag upp. Jag hade under dm månaderna
träffat en kille från Göteborg, så i stället drog jag ner till
honom, och dum som jag va, flyttade ihop med honom!
Detta är alltså runt 6 Januari 2006. Det gick bra ett tag,
men han kvävde mig mer & mer, jag fick knappt göra
något själv, han började tracka mig psykiskt, han höll på
& pratade med massa tjejer, som jag såklart blev sur över.
Så en dag när vi va inne på Avenyn, skulle han träffa en
tjej han pratat med, som han träffat på bussen.
Jag bara okej? Då drar jag hem nu!
Då smällde han till mig med flatnäven, och hotade med
att om jag gick nu skulle han döda mig! Så där
stannade jag ju såklart. Livrädd & kände inte en kotte där nere!
Sen fortsatte det ju bara.. Värre & värre.. Knytnävar..
Och psykiskt, bröt han ner mig totalt!! Och mitt psyke
va inte speciellt starkt innan. Efter ungefär 3 månader till,
då är vi i Juni, bestämde vi att flytta isär, så jag hyrde en
lägenhet över sommaren av en kompis kompis, som är
från Hälsingland också, som bor där nere men inte
skulle vara där över sommaren, och numera är även vi vänner.
Men tillbaka till ämnet, jag fick sommarjobb hemma i Söderhamn
med kort varsel, så jag åkte hem i några veckor.
Dagen efter jag kom hem gjorde han slut.. På mail!
Som han avslutade med "Med vänlig hälsning.. *** *****"
Men det hade jag inte sett först heller så fattade inte
varför han inte svarade. Dagen efter hade han en ny..
Och så fortsatte det ju, han har nog haft 10 tjejer efter det, minst!
Av någon anledning blev jag ledsen just då, men jag är
så himla glad idag att han gjorde slut, för jag hade aldrig
vågat så som han hotade mig......
Efter det fick jag nån sjuk självbild, träffade massa killar
bara för att få bekräftelsen eller nåt, men kunde inte lita på någon.
Träffade 2 till "seriösa" efter det, en förra hösten & en i våras.
Träffade båda ungefär 6 månader var, men det blev inte mer än så.
Jag hade gett upp hoppet på kärlek då.. Jag har flyttat runt väldigt
mycket i Göteborg kanske också är värt att nämna!
Men i alla fall, våren, sommaren, fram till runt 16:e augusti
spenderade jag med Marcus. En supergullig kille, men som
som sagt inte ville ha mig, bara till en del :/ Eller nåt ...
En dag i Juli hade en kille addat mig på MSN...
Då hade han hittat mig på match.com där jag inte vart
aktiv alls på säkert ett år. Men hade lyckats smyga
in min MSN-adress lite klurigt där, och han va den första
som hade lyckats lista ut det. Vi pratade en del på msn,
telefon osv. Han verkade så himla gullig men jag sa,
jag vill inte ha nåt nu, dels är jag kär i Marcus + att jag
orkar inte bli sårad mer.. Nu ska jag bara ta det lugnt...
Och även han va kär i en tjej men som inte gick sådär
jättemycket framåt. Hon bor i Karlstad, han i Borås, osv.
Men så en dag, bestämde vi oss för att ses ändå, som kompisar då.
Så jag åkte till Borås, mer nervös än nånsin ändå av nån anledning!
Han hämtade upp mig på stationen & åkte till en jättemysig pizzeria
där han bjöd mig på mat. :) Satt där & åt & pratade & det va verkligen
en helt underbar kväll!! Första gången nånsin jag blir bjuden på mat
& på en dejt typ, fast än vi sa bara vänner ;) Men det klickade nog ganska direkt.
Så efter det hyrde vi en film & åkte hem till honom. Kollade på film,
pratade & hade det allmänt trevligt bara. Kändes hur bra som helst.
Så innan det va klart sov jag i alla fall över där hos honom.
Inget hände den natten mer än lite kyssar & så, men det va
så himla mysigt! & han behandlade mig redan där 1000 ggr bättre än
nån nånsin gjort! Hade aldrig träffat en kille som inte försökte
ha sex första natten, och jag är dålig på att stå emot.
Men det kändes riktigt bra att vänta, vi pratade redan då om att vänta
i alla fall nån månad.. Dagen efter skulle jag stanna, men då
ringde dom från hans jobb (han är väktare) & bad honom
sitta natt på häktet. Som tur va har jag en tjejkompis
i Borås, så jag gick ut med henne den kvällen & sen sov där.
Dagen efter när han slutade hämtade han upp mig & vi åkte till
honom igen, umgicks under dan sen sov jag över igen,
och där rök den väntan.... :) Men det va det bästa nånsin!
Har aldrig känt mig så uppskattad av någon!!
Sen minns jag inte riktigt, men vi umgicks rätt mycket
där första dagarna också.. Den 24:e va vi på picknick
med min kompis (som jag tidigare hyrde lägenheten av
när jag ite kände henne) & hennes kille nere
vid vattnet.. Hur mysig kväll som helst!
Och den dagen kände vi båda att vi blev tillsammans!
Så, that's the day. Sen dess har jag i stort sett bott där,
för det är så segt att åka emellan! :) Nu i januari
flyttade jag dock upp till gävle för att plugga en termin
& ha närmare hem, men nu känner jag hur bra
jag trivs att vara med honom där nere, hur mycket jag
saknar honom & att jag glidit ifrån alla här, utom en,
Amanda, min stjärna som lyser upp himlen här! ;)
Som jag inte umgicks spec mkt med innan jag flyttade
men nu är hon den enda jag umgås med i stort sett.
Så nu ska jag vara här tills sista maj, sen flyttar
jag ner igen. Har även praktik i Borås hela April..
Så vi ska väl klara detta! :) Annars är det ju inget hållbart förhållande.
Finns inga ord för hur jag längtar efter att flytta ner nu.
Och hoppas att han vill bo med mig! :D
Han är den bästa som hänt mig & allt klickar liksom.
Vi bråkar sällan, och tjaffsar/bråkar vi över nåt, är vi sams
på högst 1 minut! Det går liksom inte.. :)
Så honom kan jag verkligen tänka mig en framtid med!
Vill bara ner nu, för jag saknar honom så!
Den 24 februari har vi vart tillsammans ett halvår,
känns dock som det dubbla!! Helt ofattbart..
Det enda jobbiga är att han säger att han tkr om mig
så mycket och han visar det så, ändå säger han att
han inte kan säga att han älskar mig.. Så det känns
lite sådär :/ Därför är jag inte helt säker på honom,
men från min sida är jag säker! Men han verkar så säker ändå!
& varför anstränga sig i ett distansförhållande om
man inte älskar en person? Det skulle jag aldrig orka!
I Göteborg hade jag några småjobb, och pluggade
nu i höstas, men det gick åt helvete & hade tur som
fick studiemedel denna terminen, så denna ska jag klara!
Nu blev det mycket om det senaste hur jag träffade
kärleken & sånt, men det är så svårt att komma på.
Kan ju skriva framtidsplanet & allt, men det får jag
skriva i ett eget inlägg en annan gång! ;)
Hoppas ni orkar läsa!
Marie Lindberg - Trying to recall
2008-02-07 @ 21:42:33Spelar på Gaygalan just nu..
Kom på att den låten gillade jag inte alls när den va på melodifestivalen..
Sen började jag tycka bättre & bättre om den.. & nu har jag sån känsla
i kroppen när jag hör den.. Får bilder i huvudet om när jag satt på bussen
från Högsbo in till stan i Göteborg & lyssnade på den, det va den bästa
tiden jag hade i Göteborg just då.. En sjukt bra lägenhet, bra område,
en bra room-mate (än så länge just då iaf) & jag bara trivdes
helt sjukt bra! Det va vår, underbart väder i stort sett varje dag...
Jag bara får den känslan i kroppen.. När jag va på promenad i
Slottsskogen & lyssnade på den.. Åh ta mig tillbaka till den tiden,
fast med Johan i bilden också så skulle det vara perfekt!
Faan vad jag saknar att bo i den lägenheten, & att vara i Göteborg.
Det är helt klart den finaste stad jag vet, helt underbar!!
Take me back..
Kom på att den låten gillade jag inte alls när den va på melodifestivalen..
Sen började jag tycka bättre & bättre om den.. & nu har jag sån känsla
i kroppen när jag hör den.. Får bilder i huvudet om när jag satt på bussen
från Högsbo in till stan i Göteborg & lyssnade på den, det va den bästa
tiden jag hade i Göteborg just då.. En sjukt bra lägenhet, bra område,
en bra room-mate (än så länge just då iaf) & jag bara trivdes
helt sjukt bra! Det va vår, underbart väder i stort sett varje dag...
Jag bara får den känslan i kroppen.. När jag va på promenad i
Slottsskogen & lyssnade på den.. Åh ta mig tillbaka till den tiden,
fast med Johan i bilden också så skulle det vara perfekt!
Faan vad jag saknar att bo i den lägenheten, & att vara i Göteborg.
Det är helt klart den finaste stad jag vet, helt underbar!!
Take me back..
Varför??
2008-02-04 @ 23:22:48Jag blir så jävla ledsen & arg på samma gång
när jag läser min systers blogg!
När hon tänker skippa skolan imorn för att
kunna träna för att hon ätit idag!!!!
En sak om hon nu tränar när hon kommer hem,
men när hon även skippar skolan för att träna?!
Fan vad skönt att hon får komma till ätstörningskliniken
på torsdag, så hon förhoppningsvis får rätsida på detta nu i tid!!
När hon i alla fall inte är underviktig än så länge..
Så hon kanske hinner komma över det innan det går så långt
att hon blir riktigt sjuk fysiskt!!
Ingen skulle tro hon har anorexia när man ser henne så,
men jag som vet hur hon sett ut innan..
Hon har aldrig vart stor eller så, men haft former!!
Hon började på ungefär 62 kg i höstas, hon är 167-168 lång nånting,
nu väger hon ungefär 55.. Om hon inte gått ner ännu mer till 53 eller nåt nu..
Sucksuck, jag orkar inte! Som om man inte har nog att bekymra sig om! :/
Fanfanfan!!
För även om det inte är mitt problem så blir jag ju orolig,
och bryr mig ändå, och tänker på det..
Och känner mig dum när jag blir arg, men jag blir så förbannad
över hur hon tänker, när jag vet att hon aldrig brytt sig om sånt där!
Aldrig om att va spec nyttig, att va smal eller så..
Aldrig fallit för grupptryck, och nu har hon kompisar som haft
anorexia & kompisar som fått nu efter henne....
Så sen hon flyttade till Uppsala föll hon för det!
Fast hon är ändå väldigt egen med det mesta, att hon gör inget
hon inte själv vill hur mkt folk än tjatar! Hoppas hon kommer
dit igen med maten också snart.....
Ska bli skönt att höra vad som sägs på torsdag!
För jag vet att hon vet att hon måste få stopp på detta nu!
Hon har inte sjunkit ner så hon är sjuk fysiskt
& svag så, så hon säger ju själv hon måste göra nåt åt det!!
Men då blir jag så arg när hon tänker skita i skolan & träna ist!
Åhhhhhhhhhh :/
när jag läser min systers blogg!
När hon tänker skippa skolan imorn för att
kunna träna för att hon ätit idag!!!!
En sak om hon nu tränar när hon kommer hem,
men när hon även skippar skolan för att träna?!
Fan vad skönt att hon får komma till ätstörningskliniken
på torsdag, så hon förhoppningsvis får rätsida på detta nu i tid!!
När hon i alla fall inte är underviktig än så länge..
Så hon kanske hinner komma över det innan det går så långt
att hon blir riktigt sjuk fysiskt!!
Ingen skulle tro hon har anorexia när man ser henne så,
men jag som vet hur hon sett ut innan..
Hon har aldrig vart stor eller så, men haft former!!
Hon började på ungefär 62 kg i höstas, hon är 167-168 lång nånting,
nu väger hon ungefär 55.. Om hon inte gått ner ännu mer till 53 eller nåt nu..
Sucksuck, jag orkar inte! Som om man inte har nog att bekymra sig om! :/
Fanfanfan!!
För även om det inte är mitt problem så blir jag ju orolig,
och bryr mig ändå, och tänker på det..
Och känner mig dum när jag blir arg, men jag blir så förbannad
över hur hon tänker, när jag vet att hon aldrig brytt sig om sånt där!
Aldrig om att va spec nyttig, att va smal eller så..
Aldrig fallit för grupptryck, och nu har hon kompisar som haft
anorexia & kompisar som fått nu efter henne....
Så sen hon flyttade till Uppsala föll hon för det!
Fast hon är ändå väldigt egen med det mesta, att hon gör inget
hon inte själv vill hur mkt folk än tjatar! Hoppas hon kommer
dit igen med maten också snart.....
Ska bli skönt att höra vad som sägs på torsdag!
För jag vet att hon vet att hon måste få stopp på detta nu!
Hon har inte sjunkit ner så hon är sjuk fysiskt
& svag så, så hon säger ju själv hon måste göra nåt åt det!!
Men då blir jag så arg när hon tänker skita i skolan & träna ist!
Åhhhhhhhhhh :/
and herewe go again..
2007-11-29 @ 05:28:40all these sleepless nights..
Jag har aldrig haft sömnproblem direkt..
Men till råga på allt jobbigt, har även det kommit.. Efter alla år..
Så här ligger jag, natt efter natt & somnar framåt 5-6-7-tiden..
Vare sig jag är trött eller inte kan jag inte sova..
Tankarna snurrar i huvudet & jag känner mig bara helt tom!
Jag orkar inte!!
Enda nätterna jag sover bra vilken tid det än är,
är när jag har Johan här bredvid mig..
Då är det sällan några problem!
Men så fort jag blir ensam,
vilket det känns som jag oftast är nu :)
Så kommer det igen..
Så antar att jag kommer vakna framåt 14-15
eller vaknar jag jätte-tidigt & mår skit..
Kommer jag inte på nåt att göra kommer jag
ligga här i sängen & glo tills fredag morgon,
så Johan kommer hem..
& jag äntligen får må bra några timmar igen.. :)
Måste ha nåt att göra idag, annars avlider jag :/
Blir iaf inget prov. Jag pallar inte mer..
Kan man inte bara få somna & slippa vakna upp sen?!
Det vore underbart!
Men dessvärre, för bra för att vara sant i min värld..
Så vi hörs senare, i guess..
Jag har aldrig haft sömnproblem direkt..
Men till råga på allt jobbigt, har även det kommit.. Efter alla år..
Så här ligger jag, natt efter natt & somnar framåt 5-6-7-tiden..
Vare sig jag är trött eller inte kan jag inte sova..
Tankarna snurrar i huvudet & jag känner mig bara helt tom!
Jag orkar inte!!
Enda nätterna jag sover bra vilken tid det än är,
är när jag har Johan här bredvid mig..
Då är det sällan några problem!
Men så fort jag blir ensam,
vilket det känns som jag oftast är nu :)
Så kommer det igen..
Så antar att jag kommer vakna framåt 14-15
eller vaknar jag jätte-tidigt & mår skit..
Kommer jag inte på nåt att göra kommer jag
ligga här i sängen & glo tills fredag morgon,
så Johan kommer hem..
& jag äntligen får må bra några timmar igen.. :)
Måste ha nåt att göra idag, annars avlider jag :/
Blir iaf inget prov. Jag pallar inte mer..
Kan man inte bara få somna & slippa vakna upp sen?!
Det vore underbart!
Men dessvärre, för bra för att vara sant i min värld..
Så vi hörs senare, i guess..
Beroende.. :P
2007-11-29 @ 02:58:04Det är sjukt, sen 8:e november har jag skrivit 92 inlägg här i bloggen. Haha! Man blir typ beroende eller nåt.. Så blev det i förra bloggen jag hade också, sen tröttnade jag efter ett tag.. Men detta känns mer som det sitter i nu när jag lyckats fixa den mer personlig & har lite mer att skriva om i alla fall.. Känns som jag kommer på lite mer, även fast det jag skriver säkert är dö-tråkigt!! :P Men jag hoppas ni gillar att läsa ;) & ni får ursäkta det deprimerande inlägget nedan.. Men jag måste få skriva av mig, & det är precis så mitt liv känns & det gjort så länge jag kan minnas..
Dead or Alive?
Levande utanpå men död inuti, ungefär.
Tom, hjälplös & liten känner jag mig!
Känner hur jag inte kan andas,
paniken & ångesten sköljer över mig,
& så börjar det....
Det är såna dagar som jag verkligen
önskar jag hade Johan hemma..
Så han kan hålla om mig & lugna mig
& bara finnas där & få mig att må bra..
Som han brukar..
Vad skulle jag göra utan honom?
♥
Dead or Alive?
Levande utanpå men död inuti, ungefär.
Tom, hjälplös & liten känner jag mig!
Känner hur jag inte kan andas,
paniken & ångesten sköljer över mig,
& så börjar det....
Det är såna dagar som jag verkligen
önskar jag hade Johan hemma..
Så han kan hålla om mig & lugna mig
& bara finnas där & få mig att må bra..
Som han brukar..
Vad skulle jag göra utan honom?
♥
Hjälplös!
2007-11-28 @ 23:59:37Åhh att det ska vara så svårt.. & svårt att förklara!
Man måste leva i det för att förstå.. Men jag måste ändå försöka skriva av mig..
Det mesta känns bra i mitt liv nu, men jag känner den här pressen..
Pressen att jag måste klara skolan nu!
& jag måste klara den för att få några pengar till nästa termin..
Annars får jag inget studiemedel,
och då kommer jag ha svikit min familj ännu en gång!
Om jag inte klarar detta nu..
Jag har ju haft uppehåll så länge, varför går det inte när jag så gärna vill?!
Varför tar det emot så förbannat att sätta sig & plugga,
att städa & fixa, att göra saker?
Jag må va ganska lat, men jag vet att detta inte är lathet..
Det bara går inte.. Jag kan inte konsentrera mig..
Jag har för mycket i huvudet & mitt psyke är helt nerbrutet där längst in,
fastän det är på rätt väg nu..
Så orkar jag inte!! Men jag måste! Alla dessa måsten!!
Jag kan visserligen bara gå till en psykolog & få hjälp,
& få det dokumenterat så får jag säkerligen studiemedel nästa termin
om det visar sig att jag mår så pass dåligt
så jag inte klarat denna termin pga det..
Känns som att nästa termin blir roligare, när det är en "linje"..
Även om det känns som att det inte är någon
inriktning jag är riktit intresserad av,
men den enda som jag var mest intresserad av.
Men får åtminstone en klass, och en & samma inriktning..
Men kommer jag klara det?!
Önskar jag kunde hitta någonting jag verkligen vill..
Funderar på någon folkhögskola med foto till hösten..
Eller någonting med djur, men det verkar inte finnas mer än hästar..
En hästutbildning med CSN i sthlm jag skulle kunna tänka mig att gå ett halvår,
och även en hundutbildning på samma skola, men tydligen aldrig någon som
söker hundutbildningen så den brukar inte bli.. Så det känns ju mindre lovande..
Men hur ska jag klara detta!
Hur ska jag kunna svika mina föräldrar genom
att inte klara EN enda liten jävla termin?!
Varför?!?!
Det är den värsta känslan jag vet.. Den här hjälplösheten..
När man så gärna vill, men det går inte!
Ni tycker säkert att, det är väl bara att göra det. Men det går ju inte!
Och att det bara är att gå till en psykolog,
men det finns inte ord för hur jobbigt jag tycker det är,
när jag inte vet vad jag ska säga & prata om egentligen
& bara börjar stortjuta så jag inte kan prata..
Jag vågar ju inte fastän jag vill..
Jag må gnälla, men tycker det var länge sen jag gnällde så..
& egentligen är det inte gnäll.. Måste bara få skriva av mig detta..
Är det nån som känner samma sak?!
Känner mig ganska ensam..
Min familj är visserligen väldigt stöttande,
men dom tycker bara att, det går bara man anstränger sig!
Men det går ju inte att anstränga sig.. Det bara tar stopp..
Kan inte koncentrera sig, tänker på allt runtikring, pengar, kärlek, problem..
Jag hoppas verkligen att denna flytt till Gävle blir en någorlunda nystart!
Att jag ska må bättre, nära familj & vänner
och ha saker att göra, sällskap på gymmet, osv.
Men, då kommer jag i stället gå & oroa mig över Johan,
hur han en dag kommer ringa & säga att han inte klarar distansen
eller att han inte blir så pass kär i mig..
Alltid är det nåt att oroa sig över..
Allt känns så himla bra nu!
Men ändå sa han ju i helgen att han inte vet hur han blir riktigt kär..
Att han inte kan.. Så nu får jag ändå gå med den klumpen i magen,
när jag äntligen är så förbannat kär i nån,
ska jag bara vänta på att förlora honom..
Jag vet att den dagen kommer, det känns..
Men jag hoppas för allt i världen att jag har fel, verkligen!
Nä det går verkligen inte att förklara det här på ett bra sätt..
Så jag får väl sitta & filura vidare på detta i mitt huvud i stället..
Ha en trevlig natt!
♥
"ever since I was eight or nine
I've been standing on the shoreline
always waiting for something lasting
loose your hunger, you loose your way
get confused and you fade away
I'm not the girl I used to be
this town has got the youth of me
all eyes turn hollow
from the work of sorrow
standing on the paving
by the office building
they've got so much to do
never time for you
we are shadows
oh we're shadows
shadows in the alley
you die when you're young
you die when you're young
you die when you're young"
Man måste leva i det för att förstå.. Men jag måste ändå försöka skriva av mig..
Det mesta känns bra i mitt liv nu, men jag känner den här pressen..
Pressen att jag måste klara skolan nu!
& jag måste klara den för att få några pengar till nästa termin..
Annars får jag inget studiemedel,
och då kommer jag ha svikit min familj ännu en gång!
Om jag inte klarar detta nu..
Jag har ju haft uppehåll så länge, varför går det inte när jag så gärna vill?!
Varför tar det emot så förbannat att sätta sig & plugga,
att städa & fixa, att göra saker?
Jag må va ganska lat, men jag vet att detta inte är lathet..
Det bara går inte.. Jag kan inte konsentrera mig..
Jag har för mycket i huvudet & mitt psyke är helt nerbrutet där längst in,
fastän det är på rätt väg nu..
Så orkar jag inte!! Men jag måste! Alla dessa måsten!!
Jag kan visserligen bara gå till en psykolog & få hjälp,
& få det dokumenterat så får jag säkerligen studiemedel nästa termin
om det visar sig att jag mår så pass dåligt
så jag inte klarat denna termin pga det..
Känns som att nästa termin blir roligare, när det är en "linje"..
Även om det känns som att det inte är någon
inriktning jag är riktit intresserad av,
men den enda som jag var mest intresserad av.
Men får åtminstone en klass, och en & samma inriktning..
Men kommer jag klara det?!
Önskar jag kunde hitta någonting jag verkligen vill..
Funderar på någon folkhögskola med foto till hösten..
Eller någonting med djur, men det verkar inte finnas mer än hästar..
En hästutbildning med CSN i sthlm jag skulle kunna tänka mig att gå ett halvår,
och även en hundutbildning på samma skola, men tydligen aldrig någon som
söker hundutbildningen så den brukar inte bli.. Så det känns ju mindre lovande..
Men hur ska jag klara detta!
Hur ska jag kunna svika mina föräldrar genom
att inte klara EN enda liten jävla termin?!
Varför?!?!
Det är den värsta känslan jag vet.. Den här hjälplösheten..
När man så gärna vill, men det går inte!
Ni tycker säkert att, det är väl bara att göra det. Men det går ju inte!
Och att det bara är att gå till en psykolog,
men det finns inte ord för hur jobbigt jag tycker det är,
när jag inte vet vad jag ska säga & prata om egentligen
& bara börjar stortjuta så jag inte kan prata..
Jag vågar ju inte fastän jag vill..
Jag må gnälla, men tycker det var länge sen jag gnällde så..
& egentligen är det inte gnäll.. Måste bara få skriva av mig detta..
Är det nån som känner samma sak?!
Känner mig ganska ensam..
Min familj är visserligen väldigt stöttande,
men dom tycker bara att, det går bara man anstränger sig!
Men det går ju inte att anstränga sig.. Det bara tar stopp..
Kan inte koncentrera sig, tänker på allt runtikring, pengar, kärlek, problem..
Jag hoppas verkligen att denna flytt till Gävle blir en någorlunda nystart!
Att jag ska må bättre, nära familj & vänner
och ha saker att göra, sällskap på gymmet, osv.
Men, då kommer jag i stället gå & oroa mig över Johan,
hur han en dag kommer ringa & säga att han inte klarar distansen
eller att han inte blir så pass kär i mig..
Alltid är det nåt att oroa sig över..
Allt känns så himla bra nu!
Men ändå sa han ju i helgen att han inte vet hur han blir riktigt kär..
Att han inte kan.. Så nu får jag ändå gå med den klumpen i magen,
när jag äntligen är så förbannat kär i nån,
ska jag bara vänta på att förlora honom..
Jag vet att den dagen kommer, det känns..
Men jag hoppas för allt i världen att jag har fel, verkligen!
Nä det går verkligen inte att förklara det här på ett bra sätt..
Så jag får väl sitta & filura vidare på detta i mitt huvud i stället..
Ha en trevlig natt!
♥
"ever since I was eight or nine
I've been standing on the shoreline
always waiting for something lasting
loose your hunger, you loose your way
get confused and you fade away
I'm not the girl I used to be
this town has got the youth of me
all eyes turn hollow
from the work of sorrow
standing on the paving
by the office building
they've got so much to do
never time for you
we are shadows
oh we're shadows
shadows in the alley
you die when you're young
you die when you're young
you die when you're young"
Allt blir fel..
2007-11-27 @ 00:51:52Ja, så kommer dom åter & åter igen.. Dagarna då allt bara känns fel.. Är det rätt? Gör jag rätt? Varför blir det såhär? Hur kan jag inte orka skolan eller orka fixa & städa hemma, när jag ändå inte gör något annat? Varför är det så fruktansvärt svårt? Vad är fel?!
Skulle vara så enkelt om man bara kunde få ett svar på en enda fråga.. Den ständiga frågan..
Varför?
Skulle vara så enkelt om man bara kunde få ett svar på en enda fråga.. Den ständiga frågan..
Varför?
Lunarstorm
2007-11-17 @ 17:47:53Helt apporopå Maritas inlägg om lunarstorm så gick jag in för att kolla eftersom jag är högst oaktiv där på senare år! Hade fått typ 40 kommentarer eller nåt.. Varav 10 från en karl på 33 år som kommenterat typ varje bild o skrev som en 14-åring. Sen några 14-åringar som betedde sig som typ, 10..
Och en hel del kommentarer sen i Januari som jag inte sett. Som dock va normala snälla :) Det va ju trevligt. Men det va ju skrattretande det alla kommenterat maritas bilder, spec den i bikini. HAHAHA! Shit vad avundsjuka dom måste vara.. Killar på 14 år som skulle komma o knulla henne, knappt så dom vet va de är :P Och det är porr om man lägger upp en bikinibild, tror ju inte hon är ensam direkt :P
Ja jag säger då det. Det blir bara mer & mer fjortis för varje dag där på lunar. Va fan så mkt bättre när man a aktiv där själv, visst då va man ju i den åldern själv, men riktigt sådär minns jag det inte. Det är lite skrattretande.
Och en hel del kommentarer sen i Januari som jag inte sett. Som dock va normala snälla :) Det va ju trevligt. Men det va ju skrattretande det alla kommenterat maritas bilder, spec den i bikini. HAHAHA! Shit vad avundsjuka dom måste vara.. Killar på 14 år som skulle komma o knulla henne, knappt så dom vet va de är :P Och det är porr om man lägger upp en bikinibild, tror ju inte hon är ensam direkt :P
Ja jag säger då det. Det blir bara mer & mer fjortis för varje dag där på lunar. Va fan så mkt bättre när man a aktiv där själv, visst då va man ju i den åldern själv, men riktigt sådär minns jag det inte. Det är lite skrattretande.
