Det va inte den här känslan jag ville ha på alla hjärtans dag :/
Värre än känslan att vara singel t o m..
Men det ordnar sig nog, kan ingen bara säga att det ordnar sig?!

Alla förhållanden har svackor, right?
Speciellt när man setts varje dag i 4 månader,
och sen helt plötsligt får en distans på 50 mil..

Men nu har vi klarat två månader..
Och har mars & maj kvar..
Hela April bor jag där nere!
Sista maj slutar skolan, och då kommer jag ner för gott.

Vore ju lägligt om han tappade känslorna för mig
av nån annan anledning än distansen precis när
jag flyttat iväg? Det måste bero på det, så att vi kan stå ut :/

Klarar inte av att förlora dig, älskling!!
Tänk på fjärilarna som kommer när vi ses..
På tisdag kommer jag!!!