Choklad & snö!
2008-02-14 @ 18:49:39Tänkte ta bussen dit, men missade den så jag
gick ändå. Började hagla lite & det va sådär åsk-mörkt
på himlen, kändes ändå som vår!
Köpte minmorötter, dip, ramlösa granatäpple
& Lindt mörk choklad med mint. Underbart god!!
Godaste chokladen jag ätir helt klart!
Blir några fler rutor ikväll ;)
När jag va & handla kryllade det såklart av
par som va & handla alla hjärtans dag middag
& som stod i busskuren & pussades..
Och där stod jag, skulle hem ensam.. :p
Och till råga på allt, SNÖADE DET!!!!!!!
Gah >< Too late, nu vill jag inte ha snö!
Pratat lite mer Johan igen nu & det känns lite bättre
men är ändå orolig :/ Men ska allt fixa lite nya fjärilar
i magen på honom till veckan :D
Tips på nytändnings-knep? ;p
Som får det att kittla lite extra & gör det värt
distansen i några veckor till?! :D
Jag ska aldrig förlora honom!! :)
Tycker han om mig men blir osäker måste det
ju finnas nåt som gör det bättre, svårare om känslorna är borta..
& det dessutom bara är pga distansen troligtvis!
HJÄLP MIG!! :D
Ni som själv haft nån svacka kanske?
Liknande?
fin blogg! :)
Ja precis :) man blir gladare
Oj vad jobbigt, har haft svackor men ändå inga tips. Men vet att det är jätte jobbigt då man inte riktigt vet vad man kan göra för att få det annorlunda. Håller tummarna för att detta bara är en tillfällig svacka som snart går över igen!
Hoppas att du har en trevlig alla hjärtans dag.
Kram
Grattis Sara du har vunnit ett par bamboohoops :)
Telefonsex! :)
vet inte hur johan är som person så det blir ju lite svårt. Men gör som du gör. skicka lite överraskningar till han (försök dock hålla din trut innan det kommer fram;)) haha.
Har faktiskt varit med om en nästan liknande situation, eller vad jag tror iaf =). Jag och min pojkvän bodde 50 mil ifrån varandra (idag är det 70 mil men vi ska flytta ihop om 2 månader så det är värt det) och vi hade en del problem redan i början, bara tack vare hans förflutna som var en riktig pain in the ass. Så, mkt av våra problem vi hade var ju tack vare det. Men det fanns ett tid då han hade svårt att visa vad han verkligen kände för mig. Vi hade fått ur alla de största problemen men nu var distansen ett stort problem för honom istället. För mig var det inte lika farligt men han ville känna att vi hade något "eget" om du förstår. Och den känslan fick han inte genom att vi var 50 mil ifrån varandra. Men sen gick det ett litet tag och allt blev helt förändrat, vi började planera flytt och han har aldrig varit så kärleksfull mot mig som nu =). Så jag skulle nog gissa på att det är ungefär likadant, att det är distansen som verkligen tar kål på saker och ting. Men om ni verkligen vill vara med varandra så kommer det ske, lovar =). Allting är värt när det är underbart. Ha det bra! =) kram
Jo det låter så. Han vill dock inte flytta ihop, lutar det åt. Det är bara jag som pratat om det..
Men det verkar bara gå utför. Suck. Hoppades så mycket på att det skulle kunna va bra...
