Jag har vart rätt nere senaste tiden, och mycket klagoinlägg, men jag skriver ju mest för min egen del, även om det är roligt att få besökare! Men för tillfället måste jag bara få skriva av mig, trots att jag är tjatig. Orkar du inte läsa, behöver du inte. Jag tvingar ingen ;)

Nu blev min dag/vecka helt plötsligt ännu sämre.. Jag hade sett fram emot att vara kattvakt så att jag skulle slippa vara ensam, det är ju åtminstone nåt sällskap, och kan inte påstå att mössen märks så mycket, bara på kvällen/natten när dom gnager och håller på.. Men, nu skrev Maria att jag inte behöver va kattvakt.. Måste ju erkänna att jag blev lite ledsen eftersom Johan ska va borta mån-fre utan att komma hem nåt alls, vilket innebär att jag inte kommer komma ut mer än på en promenad och ica. Så dom enda jag kommer prata med är personalen på ica.. Petra skulle ju ev kommit ner också, men det blir inget med det..

Ska eventuellt till Marita på tisdag kväll, om jag har råd, men det är liksom det enda.. Jag känner mig så förbannat jävla ensam och deprimerad här nere, det hade äntligen blivit så bra under våren.. Vad ska jag fördriva dagarna med ensam här förutom tv & dator, som alla andra dagar..? Det är inte spec kul när man spenderar 12 h om dan här.. När Johan jobbar är han iaf vaken här typ 3 h och vi kikar lite på stan.. Men jag går inte ner på stan för att kolla ensam, jag har nog vart där ett hundratal ggr i sommar, så mycket händer det inte i butikerna!

Fan varför trodde jag att det skulle bli bra här nere.. Jag har Johan, visst, men det räcker inte för att vara lycklig. Jag är inte lycklig med honom nu heller när jag inte alls trivs.. Jag hoppas ju att det ska bli bättre, men jag förväntar mig inget, jag har svårt att få nya vänner så jag väntar mig inte att trivas i Alingsås även om jag hoppas över allt annat! Men då får jag iaf nåt att göra på dagarna.. Men fortfarande jobbigt när man inte har sina vänner här, sina gamla bra vänner som man alltid har roligt med.. Och tänk att ha ett gäng bra tjejkompisar att ha tjejmiddagar med, festa med, you name it..

Men ska jag va ärlig gruvar jag mig för denna vecka trots att det bara är 5 dagar... Jag håller nästan på och bryter ihop av att vara ensam i 14 h när Johan jobbar + dom 6 h han sover.. Men då får jag iaf sällskap en stund.. Jag gruvar mig såå jävla mycket, för jag bryter snart ihop av tristess och ensamhet! Och inte ens ett djur kan jag ha. För Johan är alllergisk.. Jo mössen då, men jag vill ju ha nåt som är lättare att kela med också, och umgås med liksom, en katt eller hund eller så.. Och hund blir det väl nån gång, men har verkligen inte råd nu.. En katt, skulle vi kunnaha råd med, men dom tål Johan verkligen inte... :/ Så jävla surt!

Men jag ska inte hålla på och klaga här nu.. Känner mig bara så nere och oroar mig för veckan..

Och jag kan inte hjälpa att fundera på om det är värt det? Värt all psykisk press? Och vad händer om jag inte trivs sen när skolan börjat heller.. Då är jag ändå fast här i ett år! Och om det skulle ta slut med Johan... Då är jag fast här till sommaren utan nån!

Förlåt för detta inlägg.. Hehe.. Jag kanske tar bort det sen!


Hoppas ni mår bra i alla fall! :)